Buddistisk filosofi

Myoho-renge-kyo är titeln på Lotus sutran, det är den högsta läran hos den först omnämnda Buddan, Siddhartha även kallad Sakyamuni. I den lär han om buddaskapets inneboende natur: visdomens kraft, medkänsla, mod och livskraft. Buddaskapet finns vilande inom allt liv. Nichiren Daishonin lärde att genom att chanta Nam (att hänge sig) Myoho Renge Kyo kan vi aktivera vårt buddaskap och därigenom kraften att påverka vårt eget öde och vår omgivnings. Grundläggande för den här filosofin är en förståelse av orsak och verkan. Den lär också om oskiljaktigheten mellan kropp och sinne samt mellan individen och dess omgivning.

Sakyamuni

Ursprunget till svenska SGIs världsbild kan spåras till den historiska buddan Sakyamuni som levde för omkring 2500 år sedan i vad som är våra dagars Nepal. Född som Guatama Siddharta övergav han sin skyddade tillvaro som prins och sökte istället att förstå de ofrånkomliga mänskliga lidandena av födelse, åldrande, sjukdom och död, och de sätt genom vilka dessa lidanden kan övervinnas.
Efter att ha nått upplysning vid 30 års ålder, reste han runt i Indien i ca 50 år och delade med sig av den visdom han upptäckt. Termen Budda, eller ”en som nått upplysning”, tillämpas på varje människa som inser livets evighet och funktionerna av orsak och verkan genom de tre existenserna av det förflutna, nuet, och framtiden.
Som sin viktigaste lära, framlagd under de sista åtta åren av hans liv, lär oss Lotus sutran existensen av en inneboende och universiell sanning känd som Buddanaturen, vars manifestation möjliggör för oss att åtnjuta fullständig lycka och att handla med obegränsad medpassion. Snarare än att betona förgänglighet och dess konsekvens att utrota jordiska begär och vidhäftande, framhävdar Lotus sutran den yttersta verkligheten i Buddanaturen som finns inneboende i allt liv. Därför är det en lära som bekräftar det dagliga livets realiteter, och som naturligt uppmuntrar ett aktivt engagemang med andra och med hela det mänskliga samhället.
Lotus sutran är också unik bland Sakyamunis läror då den gör uppnåendet av upplysning till en möjlighet för alla människor – utan åtskillad grundad på kön, ras, social ställning eller utbildning.

Nichiren Daishonin

Efter Sakyamunis död blev hans läror splittrade och mer och mer missförstådda allt efterersom de spreds genom Asien och vidare. På 1200-talet deklarerade en japansk reformator, Nichiren Daishonin, att Lotus sutran som lärdes ut under de sista åtta åren av Sakyamunis liv, är den främsta och yttersta buddistiska läran. Lotus sutran visar tydligast buddismen som en kraftfull, livsbejakande, jämlik och humanistisk lära. Nichirens föräldrar var fiskare och han var född i en tid präglad av social oro och naturkatastrofer. I tolvårs åldern blev han munknovis i ett närbeläget kloster och efter en tid av intensiva studier kom han till insikt om att Lotus sutran utgör hjärtat av de buddistiska lärorna. Hans stora gåva till mänskligheten var att ge konkret uttryck för denna livsbejakande filosofi genom att skapa en enkel, kraftfull daglig praktik tillgänglig för alla människor. Nichiren resiterade (chantade) Lotus sutrans titel Nam-myoho-renge-kyo för första gången officiellt den 28:e april 1253. Senare upptecknade han mandalan Gohonzon (föremålet för tillbedjan för hela mänskligheten). Det är filosofin som Nichiren lärde ut som utgör SGIs fundament.

Praktiken

Praktiken som Nichiren Daishonin lärde ut för mer än 700 år sedan har en djup och omvälvande påverkan på vanligt vardagsliv; en påverkan som förmår dig att till fullo inse din unika potential och genom att övervinna livets nedärvda destruktiva impulser utveckla mesta möjliga värde i varje situation. Den förespråkar inte någon speciell livsstil. Istället byggs tron genom att chanta NAM MYOHO RENGE KYO morgon och kväll, genom att studera Nichiren Daishonins läror och göra det möjligt för andra att göra detsamma. På det viset är det en balanserad praktik för ens egen skull och för andras.

Alt
Alt
Alt

En konstnärs återgivande av Nichiren Daishonin [© Seikyo Shimbun]